I Sverige har den officiella statistiken över glutenintoleranta länge angett att andelen ligger på runt 1 procent av befolkningen.
Eftersom diagnostiken av glutenintolerans fram tills helt nyligen (och till viss del fortfarande) har haft stora brister är det inte otroligt att siffrorna egentligen är högre. Nya uppskattningar visar också mycket riktigt att andelen glutenintoleranta troligen snarare ligger uppåt 2,5% eller kanske ännu högre.
En svårighet är att inte alla glutenintoleranta får de klassiska symtomen med mag-tarmproblem och kanske därför aldrig utreds.
Glutenintolerans kan också ge symtom som migrän, hudbesvär och diffusa symtom som ibland kan härledas till olika näringsbrister.
I och med att ungefär 30 procent av befolkningen har den genuppsättning som krävs för att kunna utveckla glutenintolerans så finns i alla fall teoretiskt möjligheten att betydligt fler än man känner till kan vara drabbade (observera att dessa gener inte automatiskt innebär att man blir glutenintolerant, de är bara en förutsättning för att kunna utveckla det). Det har på senare tid blivit populärt att även som icke glutenintolerant undvika gluten i kosten. Anledningarna till det kan vara flera. Bland annat finns det teorier om att gluten kan öka risken för olika autoimmuna tillstånd men här är forskningsläget väldigt osäkert och troligt är att det främst innebär att man som glutenintolerant skulle kunna ha en viss ökad risk. Många som lider av olika andra magproblem får positiva effekter av en kost utan gluten trots att de inte verkar vara glutenintoleranta. Varför detta sker vet man inte men en tänkbar anledning är att det är något annat protein än gluten i vete och andra sädesslag som dessa personer reagerar mot.
Dessutom finns det flera andra fördelar med en kost fri från gluten, det återkommer jag till i nästa veckas tips.
/David
