Ulla Gabay

Jag är journalist i botten, men startade min karriär i början av 70-talet med design och produktion som såldes i min egen jeansaffär Jeans Boden AB, Göteborg. 1970 la jag av med alla köttprodukter och flyttade ut på landet till egen hästgård. På 1980-talet tog jag upp journalistiken och pendlade mellan Stockholm & New York, plus reste till en massa andra ställen i världen, i jakt på olika trender av allt från mode till hälsa som påverkade vårt samhälle och beteende. Konsultade också med reklam och marknadsföring. På 1990-talet tog mitt intresse för andligt sökande över; 1995 kom min bok: Prismärkt – om andlig kommers och mänsklig konkurs. Den fick stor uppmärksamhet i media och ledde till 5 års resande över hela Sverige med föredrag och utbildningar i allt från nyandlighet till kommunikationsteknik. Efter ett år i Spanien runt millennieskiftet kom jag tillbaka till Sverige och började jobba med IT. Sommaren 2001 blev jag påkörd och fick en svår whiplashrelaterad skada som satte stopp för min karriär. 

Vad jobbar du med?

Numera är jag pensionär (på pappret i alla fall…) och håller på med hälsofrågor om hur och varför vi blir sjuka av den moderna maten. Jag ingår sedan några år i ett stort nätverk i USA, där frontfigurerna är läkare, forskare och näringsspecialister som driver webinars på nätet i utbildningssyfte. Otroligt spännande!

Har du familj?

Jag har 2 vuxna barn och 3 barnbarn; 13, 19 och 21. I övrigt lever jag sedan många år som ensamstående. Jag lever ett rikt socialt liv med fantastiska vänner som också blivit något av en familj för mig.

Hur länge har du ätit gluten och mjölkfritt?

Trots stort hälsofokus livet igenom, både vad det gäller mat och träning, drabbades jag tidigt av återkommande magkatarrer. Vid 40-årsåldern fick jag IBS som jag sedan led av i 25 år. 2009 hittades en tumör i min tunntarm. Efter operationen, då en bit av min tarm avlägsnades, drabbades jag av kronisk reflux och det enda sjukvården kunde erbjuda var livslång medicinering med magsårsmedicin. Då förstod jag, att jag trots mitt hälsofokus måste göra något radikalt fel och gav mig ut på internet. Där blev jag kvar med mitt journalistiska grävande i 4 år innan allt ramlade på plats. Jag är så gott som mjölkfri – laktos slutade jag med för cirka 5 år sedan och märkte en skillnad direkt i magen (då var jag ändå testad negativ). För fyra år sedan ställde jag om att äta enligt metoden ”Food combining” (eller KombiMaxa, som jag själv döpt den till) som går ut på att man inte blandar maten hur som helst. Eftersom de olika matgrupperna tar olika lång tid att lämna magsäcken för att ta sig vidare ner till tarmen, och att alla näringsämnen kräver sina speciella enzymer för att brytas ner, stör det matsmältningen enormt att äta allt vid samma måltid. Det här förbättrade mig radikalt! För snart 2 år sedan tog jag också bort all gluten och allt socker.

Varför äter du gluten- och mjölkfritt?

Genom mina kostomläggningar kan jag nu hålla symtomen stången och har blivit av med mina magsårsmediciner. Jag anser dock inte att man kan ”bota” sig med mat, det är betydligt mer komplicerat än så. Men det går att kontrollera känsligheten genom att ta bort det som stör matsmältningen. Jag gjorde faktiskt det här första gången redan 2004 då jag drabbats av migrän/tabletthuvudvärk i samband med min bilolycka. Jag följde en diet av prof. David Buchholz, St Johns Hopkins University, och har sedan dess inte haft en enda migränattack – så jag visste ju vilken enorm betydelse maten har för olika tillstånd.

Hur var det för dig att göra en så stor omställning av kosten?

Förr, då jag började med gymträning 1967 och slutade med kött på 70-talet samt när jag ställde undan vinet några år i samband med att jag slutade röka, var det ett himla tjat från omvärlden om mina ”extrema” hälsoval. Idag går ju var och varannan på någon specialdiet, så jag upplever sällan några problem numera. Att förändra har jag alltid sett som ett äventyr, i stället för något man måste ”offra”, det kanske spelar in. Och den totala förbättring som snabbt kom var mycket starkare än suget. Jag faller en och annan gång för sötsaker, men priset är så påtagligt varje gång att det blir alltmer sällan.

Vad är det svåraste med din livsstil?

Jag ser inga svårigheter – bara fördelar. Om någon annan tycker det är jobbigt att bjuda hem mig, så erbjuder jag mig bara att själv ta med något.

Vilka är dina bästa tips att tänka på vid ett restaurang eller café besök?

De flesta caféer och restauranger har idag alternativ till både mjölk och gluten, annars är det bara att säga till köket att utesluta just det i någon rätt jag vill ha. Det brukar aldrig vara något problem.

Märkte du någon förändring då du slutade med mjölk och gluten?

Se ovan – utöver det kan jag säga att många blodvärden och mitt immunförsvar förbättrats radikalt.

De flesta tycker det är spännande, inte minst nu med min bok i ämnet. Det blir mest samtal med frågor om än det ena än det andra. Jag svarar på det jag kan, annars hjälper jag till att ta fram information.

Var hittar du information och inspiration?

Från mitt kontaktnät i USA. Men jag har inte fokuserat specifikt på gluten och mjölk, då de produkterna bara är en del av ett mycket större matsmältningsproblem. Jag bloggar och ger en hel del råd i min bok, där jag bl a rekommenderar alla, även om de inte upplever några problem från magen, att åtminstone dra ner på gluten och mjölk. Vad de flesta inte känner till är hur autoimmunitet fungerar; inflammationer på grund av svårigheter att bryta ner vissa kostämnen kan ligga i kroppen i decennier innan de manifesterar sig i en kronisk sjukdom.

Är det något i din vardag som du saknar sedan du var tvungna att lägga om din livsstil?

Faktiskt inte, annat än möjligen vid tillfällen som högtider och semester när det brukar finnas lite mer av onyttigheter i omlopp. Men jag brukar klara suget med lite obehandlade nötter eller mandlar. Eller ett par rutor mörk choklad, som det inte går att äta mycket av utan att må illa.

Vilka är dina tre bästa tips till någon som vill ändra sin livsstil?

• TÄNK LÅNGSIKTIGT: Vi är alla unika – det finns ingen generell diet, ”kur” eller något ”medel” som fungerar för alla. Ska man lyckas med en omställning måste man tänka långsiktigt och utgå från sin egen situation och sina egna preferenser. Ställer man om utifrån det, brukar fler förändringar komma med tiden och dessutom hålla i sig.

• SÄTT UPP RUTINER & PLANERA: Bra rutiner är avgörande för att lyckas! Ta en bit i taget och lägg upp delmål. Planera ordentligt, skriv listor vid inköpen och laga gärna mat för några dagar i taget så att det inte blir för jobbigt i början.

• ÄT ÄKTA MAT & DRICK VATTEN: Försök att äta 80 procent grönt (större delen otillagat) och frukt (inte för mycket), och 20 procent animaliskt – så mycket näruppfött och ekologiskt odlat som ekonomin klarar av. Och drick minst 2 liter rent vatten/dygn (1 rejält glas före frukost och likadant före sänggående), gärna med litet pressad citron i som neutraliserar magsyran.

Om ”Hälsofällan”

Del 1 – Miljöbomben i magen är tänkt som en väckarklocka för det vansinniga kostexperiment som livsmedelsindustrin globalt utsätter mänskligheten för. Vi är helt enkelt ”labbråttor” utan vårt medgivande och utan att någon kan garantera säkerheten.

Jordbruket har strippat maten på all äkta näring genom grunda jordar som kräver konstgödsel. Besprutningar av odlingar och miljögiftsutsläpp i naturen tar sig in i både djur och växter. Det här får vi sedan i oss när vi äter. Och det går inte att ersätta och motverka med tillsatser som livsmedelsindustrin vill få oss att tro.

Vår kropp kan skilja på äkta näring och syntetisk. Dessutom utgör alla E-nummertillsatser rena giftet – godkända av Livsmedelsverket utifrån en tänkt nivå per produkt och dag. Under en dag blir det till rena giftcocktailen genom att samma ämne förekommer i så mycket av det vi äter.

Dessutom är maten full av beroendeframkallande tillsatsämnen (ex socker, salt) som ger allvarlig hormonobalans i kroppen, vilket gör oss feta och sjuka.

Allt fler vetenskapliga studier pekar idag ut maten som en triggande faktor vid en mängd kroniska sjukdomar och för tidig död. Dessutom blir vi allt tidigare i livet beroende av läkemedel.

Det finns ingen quickfix, i form av en diet eller något piller. Vi måste själva ta ett mycket större ansvar för vår hälsa i framtiden och då krävs att vi vet vad det är för ”matbastarder” vi äter och vad det får för konsekvenser. Vad som behövs är en omställning av synen på mat och hälsa för resten av livet. Både av våra politiker och oss själva.

1. Vi måste komma bort från bantningshysterin och börja räkna gifter i stället för kalorier!
2. Det handlar inte i första hand om att leva längre, utan om att må bra så länge vi lever.

Del 2 – Hälsans ABC är tänkt som en handbok där man kan ta till sig det man själv behöver i sitt liv.

Där finns allt om trendiga dieters avigsidor, vikten av att ha rätt pH-balans i kroppens olika delar, magsyndrom man kan drabbas av och vad man ska se upp med för symtom, kartläggning av avföringen, en resa från munhåla till ändstation, en näringsgenomgång och metoden KombiMaxa för att underlätta för kroppens matsmältning och näringsomsättning.

Avslutningsvis finns tydliga kombinationslistor och en mängd matnyttiga tips.